Tillbaka vid skolbänken.
Nu är jag tillbaka vid skolbänken för en tvåårig IT-säkerhetsspecialistutbildning på TUC Yrkeshögskola. I detta första blogginlägg delar jag med mig av mina första tre veckor, där jag har lärt mig grunderna i nätverksteknik, IP-adressering och virtuella labbmiljöer.
Som titeln säger, nu är jag tillbaka vid skolbänken och denna gång för att genomföra en tvåårig IT-säkerhetsspecialistutbildning på TUC Yrkeshögskola.
Förväntningarna och nervositeten inför studierna har varit stora. Frågor som "Är detta rätt beslut?" och "Du trivs ju ganska bra med det du gör nu, välj tryggheten istället" har dykt upp i huvudet. Jag får hela tiden påminna mig själv om att jag aldrig vill stå där i slutet av livet och ångra saker jag inte gjort bara för att jag inte vågade chansa. Samtidigt påminner jag mig själv om att varje beslut jag har tagit hittills har lett till något bra, även om det ibland har varit svårt att se det positiva.
Målet med bloggen är att vid varje veckoslut försöka återberätta vad jag har lärt mig under veckan – både för att repetera informationen för mig själv och för att kanske någon nyfiken där ute vill följa med på min resa.
Jag hade önskat att komma igång med bloggen redan vid vecka ett, men nu när detta inlägg publiceras har jag faktiskt hunnit vara studerande i fyra veckor!
Kurs: Nätverksteknik Vecka 1
Den första veckan gick vi igenom grunderna: vad en IP-adress är, subnätmaskar, nätverks-ID med mera. Vi lärde oss även hur man översätter en IP-adress till binärform och hur man räknar ut en subnätmask.
Vi blev också introducerade till programvaran Cisco Packet Tracer, ett väldigt bra verktyg för att skapa nätverkstopologier och förstå hur man bygger ett nätverk. Man får välja vilken utrustning man behöver i sitt nätverk och konfigurera den utan risk att "förstöra" något – allt sker virtuellt.
Vi fick även den första hemuppgiften: att felsöka ett IPv4-LAN-nätverk. Om du vill pröva uppgiften själv kan du hämta den här - Dropbox-länk
Vecka 2Denna veckan gick vi igenom IPv6-adressering och varför fler IP-adresser behövs. När IPv4 skapades såg man inte framtiden där nästan allt skulle vara uppkopplat, och man trodde att cirka 3,7 miljarder adresser skulle räcka.
Vi tittade också på routing och fortsatte jobba i Packet Tracer, där vi konfigurerade routrar och skapade VLAN. (För den som inte vet används VLAN för att segmentera nätverk, och DHCP kan automatiskt tilldela rätt IP-adresser till olika användare eller enheter.)
Vecka 3Denna veckan började vi med att ladda ner VirtualBox, där vi kan skapa en virtuell miljö med olika operativsystem för att testa verktyg och metoder utan att riskera något på den riktiga datorn. Skulle något gå fel kan man enkelt skapa en ny virtuell miljö och prova igen.
Sedan installerade vi VyOS, ett operativsystem designat för routing.
Vi hade också vår första grupplabb. Uppgiften var att skapa ett VLAN för stadsbiblioteket, både i Packet Tracer och i VyOS. DHCP skulle sedan tilldela rätt IP-adress beroende på användare eller enhet. Till exempel skulle besökare tillhöra besökar-VLAN och få en IP-adress mellan 192.168.10.100–192.168.10.150. Besökarna skulle inte kunna nå de andra nätverken.
Jag upplevde det som en kul men utmanande uppgift, och det var ett bra test av tålamodet.
Tack för att du läste så här långt! Nästa inlägg kommer förhoppningsvis i slutet av denna vecka.
/ Nathaniel W